Lite rädd för dig.

Jag är en aningens rädd för vad du kan göra.
Hur du kan få en att känna.
Ena dagen ger du hopp om lycka, andra dagen känns du som den största fienden man haft.
Större än det slemiga bruna monstret under sängen, som kan teleportera sig o stå precis framför en.
I en skepnad man vill slippa möta i en mörk gränd eller en solig dag.
Jag är livrädd för hur lätt du kan bryta ner mig.
Hur du kan bryta ner mer än mig.
Alla omvägar och genvägar du kan använda för att nå ditt mål.
Alla du sviker innan du når fram.
Smärtan du åstadkommer.
Men så finns såklart dessa stunder.
De stunder jag känner mig som den enda, Den enda i hela världen som har en underbar lycka att känna dig.
Det är bara småglimtar, men lik förbannat det härligaste jag kännt.
Hur kan du bara skjuta på mig sådär?


Vad är det som är så lebbigt?

Jag förstår inte! Vad är det som är läskigt med att vara homosexuell?
Jag är visserligen Hetero MEN jag tycker ändå inte att det är något fel att andra är Bi eller Homo. Det är ju snarare en självklarhet! Har man kännslor för en annan person så har man det. Man kan inte styra sina kännslor jämt och för det ska man inte skämmas. Tvärtom! Man ska vara glad över att man ens kan känna kärlek. Att man blir glad över att man tycker om en person.
Jag blir bara arg och förtvivlad på folk som anser att homosexuallitet är en sjukdom eller nått förbjudet och fel. För det är inte fel! Det är hur rätt som helst.
Och homofobie? Vaddå ska man utveckla Strightfobie eller? Nä, homofobie tror jag bara är påhittat av folk som är utav det slag som älskar med hjärnan. Inte hjärtat. För hur ska de annars förklara äkta kärlek om de tycker att en stor del av folket älskar fel?
Visst de kanske är så att de är rädda för att en homosexuell person ska känna känslor för dem. Men det är ju då bara att klargöra, på ett snällt sätt, att man inte är intresserad. Precis som man gör i heterosexuella fall. Det är ju inte ett dugg konstigt med det.

Eller? Så kan någon tala om för mig varifrån man har fått en sådan knasig idé att det är endast man och kvinna som får älska varann. Och inte man och man eller kvinna och kvinna? Vad är det som är så fel? För man är ju fortfarande normal. Om man nu kan definera normal. Jag tror inte att det går. Och ordet normal? Är inte de ordet som förr definerade män? Vi har ju kommit en lång bit ifrån det nu att det är männen som är normen så borde inte ordet läggas i graven som alla andra förgångna ord?

En bara liten fundering jag gnolat på ett tag.
Om det finns någon där ute som vet hur man definerar normal eller vad det är så fel med att inte vara hetero. Snälla, snälla tala gärna om det för mig. För jag har faktiskt ingen aning. Och tror inte att det finns några andra svar än att:
Man kan inte definera normal, och
Det är inget fel med att var nått annat än en hetero typ.


Och jag disskuterade förut med mina kompisar och jag kom fram till detta:

Vi säger alla att det är insidan som räknas. Men vi går ju fortfarande till en viss del på utsidan. För inte går jag fram till en som genom mina ögon ser ut som en läskig man. Han kanske är jättetrevlig när man väl har börjat prata med han men vid första anblick vill jag inget annat än att springa. För att hans utseende gör mig rädd för'n. Det är inte att vara ytlig, tycker inte jag. Det är självförsvar.
Så därför behövs ju en viss ytlighet ändå. Ens appearance är till en viss del viktig redan från utseendet. Sen har man ju självklart olika uppfattningar om vad man tycker verkar som en trevlig person eller vad man uppfattar som otäckt.

Vad tycker ni? Håller ni med eller har ni en annan åsikt?

Tanke om tuttar.

Varfrö är det sånt babbel om tjejer som går toppless? För alla har ju tuttar. Varför måste de kvinnliga döljas?
Är det för att de är större och hänger? Men det gör det ju på en del män med. Ska vi behöva dölja hängande tuttar män inte män med nästan större tuttar än mig? Och jag har ändå relativt stora bröst, har jag hört.
Men är det för att de har blivit sexuella objekt? Är det det det handlar om? ( oj många det där men jag tror ni fattar den meningen). Att vi blottar oss. Utgör sexuellt ofredande? Men det är ju inte så väldans trevligt att se gubb-bröst på stranden heller. Eller lite kraftigare män med större hängpattar än mormor. Nu säger jag inte att det bara är de större männen som har tuttar. Det finns nogrlunda smala män med med tuttar som hänger lite, ungefär storlek 75a-b om vi ska snacka bh-storlek.
Varför är det än en gång kvinnan som måste stå som det sexulla objektet? Varför är det vi som måste anpassa oss? Dölja det som gör oss annurlund än männen?  

Och oj vad jag gillar de länder där kvinnorna går runt som ingenting utan bh och bikiniöverdel.

Och va sjuttor har de bara satt dit FE framför male för att få fram ett ord för kvinna?


Vilka tuttar skulle du hälst villja se på stranden/ vid poolen?

Tänkte väl det.



För övrigt tycker jag att tuttar är rätt fula. I alla fall om man ser endast brösten. Det blir en annan sak om man ser helheten.
Det ser ju ut som nått som stirrar på en. Haha.

Aja. Berätta dina tankar om det här:)

Men vad tjänar det till?

Att gå runt och vara glad: Sprider jag verkligen min glädje? Eller irriterar jag andra bara för att jag inte tar allt så hårt?

Att plugga: Jag får ju ändå bara VG. (Ja, det är ett bra betyg. Men man tröttnar när man har det i varenda ämne!)

Att försöka bli kompis med en som visar gång på gång att den inte gillar en: Men varför liksom?

Att sova: Jag skulle ju behöva den tid jag sover till annat.

Att äta: Det är ju ändå poppis med att gå ned i vikt så varför inte sluta helt?

Att leva: Vi kommer ju ändå att dö.





Nej jag har inte dödstankar. Jag bara tänker lite!

Stolthet och fördomar.

Vilka har inte det?
Alla är vi väl stolta för någonting? Även om vi inte vill visa det. Jag är riktigt stolt över att jag inte har gått upp i vikt över julen. Snarare tvärtom^^
Och jag är riktigt stolt över min presentation till på torsdag. Måste bara öva in all fakta så jag kan svara på frågor ifall någon undrar sen. Och för att för en gångs skull låta smart.
Jag är också stolt över mitt hår. Det är jag faktiskt. Aldrig att nån skulle få mig att plattpermanenta.
Fast jag funderade på det ett tag. Under min riktigt osäkra period. Tror det var vid 14 års ålder. Vilken tur att alla förbjöd mig att görat. Nu irriterar jag mig bara på alla som tjatar om att platta mitt hår. Ok för frissörer eftersom att det är lättare att klippa håret när det är platt. Men när vänner hela tiden trycker ner mina lockar. Nä, det får de ta och sluta med!
<--- Gammal bild. Men Jag lovar jag har fortfarande liknande lockar på skallen. Om inte mer...

Och fördomar. Säg nån. En enda människa som inte har en enda fördom mot någonting.
Jag kan ärligt säga att jag har nått emot tjejer med otroligt mycket fondation, och turkar. Iaf först när jag ser dem. Men när jag väl börjat prata med en är hon säkert hur trevlig som helst. Men det är en fördom jag har. Tycker inte om fördomar. Men man har dem.


Det är bara att svälja sin stolthet och se fördomarna i vitögat.

Man kanske inte blir kvitt fördomarna för det. Men man lär sig att visa dem mindre


Och påtal om filmen. Vet inte vad jag ska tycka om den riktigt. En sålänge är den faktist bra. Lite platt men bra. Får mig att tänka liksom. Men den är förutsägbar. Men det är ju nästan alla Amerikanska kärleksdraman. (Kolla ännu en fördom).

Men nu ska jag sova. Har ställt min nya Wake-up light klocka på halv 9 :O Så ska se om den funkar^^

Natti natt!

Runt!

Jag vill ha en rund tv.
Kan ingen tv-operatör fixa en rund tv? Förstå vad tufft det skulle va! Super!
Men nu, Är det film på trean.
KOLLA! NU!
 Annars kommer jag och ja. Du vill inte veta vad jag kan göra!

Snyggt!...Eller?

Här har vi en snygging : FISKI!



Men är det här lika snyggt? Nya idelaen att följa? Någon som är villig att se ut så här? Va?<--jag hoppas att ni förstår att den här reklamaffishbilden är ironisk och otroligt retucherad!


 <---Men det är inte den här. (retucherad alltså..)

Det här var ju lite kul...

Så  här avbildades människokroppen i statyer förrut:


Sen blev det medeltid och kroppen ja mer skulle döljas så Eva och Adam. Väldigt passande löv ni har där:


Allt för mig ikväll.
Natti natt

Ja männen också!

Det är väl klart männen sk amed också.
Här är några bilde rjag hittade lite snabbt.


<--Tagen från Johannes Shanders blogg.


Fler män får gärna dyka upp med viljan att vara med att spräcka idèalen! Snälla!


JA! en till!





Allt är bara konst och skönhet.
Fler har gått med. Och jag är glad för det!
Följ med du med! och hjälp oss utrota de medeltida tankarna.
Och tänket att alla som visar sig är porriga.
För det här är väl ändå inte porr?
Eller syndigt?


Har jag berättat för er om min Gud-teori?

Om inte:

Jag gick en stilla dag och funderade lite. Jag tror ju inte direkt att det är nån snubbe uppe i himlavalvet som sköter våra liv. Utan jag tror att våra liv är bestämda utav ödet. Alltså "Ödets mystiska gångar". Men så tänkte jag på att ödet och gud. Det är ju nästan samma tro fast bara olika namn.
Såhär:
Jag trör att våra liv är förutbestämda och att vi kommer att födas,skadas, leva, dö inom den tid som är bestämt för varje individ. Som en som gör simsgubbar fast tar det way more serious. Alltså att om jag dör, antingen mördad eller i sömnen, så är det bestämt att det ska va så. Alltså inget "hon dog i förtid" utan mer "hon dog den tid som var henne bestämd".
Jag vet inte varför jag tror det men jag gör det iaf.
Och de som tror på Gud tror ju ingefär samma sak. Allt som händer i våra liv. Det har Gud bestämmt.
Så därför kan jag nog kalla mig nästan kristen, eller religiös, för jag tror på nångting som bestämmer över oss. Jag tror på Planen, Ödet. Men jag sätter mig inte och ber till Ödet med ord som Fadern eller Gud. Utan det känns bara tryggt inom bordsn när man är lite rädd att om det är en mördare längre fram på den stigen, jag då är det väl dags för mig att fara upp till De Rosa molnen och lugnt och tryckt titta ner på alla.


Sen har jag en annan liten rolig teori med. När man dör, då får man reda på ALLT! och då menar jag verkligen ALLT! man blir en utav de visa. De vise männen ung. Inga mer frågor om nånting som har hänt. Eller inte riktigt ALLT dårå. Kanske inte framtiden. Gudars , oj jag menar, Planerars vad tråkigt. Och så tror jag inte på att man kan spå in i framtiden medvetet.

Fast lite underligt är det ändå med alla de där ögonblicken man är helt säker på att man har drömmt om.
Är det så att vi lever om våra liv?

Hur sjutton ska jag nu sova?

Juste min revolutionsgrej..eller motgång.

Jag har börjat inse att de där medeltida tankarna om människokroppen fortfarande är inprentade i allas hjärnor.
De tankarna växte sig starkare efter det här inlägget av Hanna Fridèn.
Medeltida tankar dåva. Försvann inte dem under renässansen och upplysningstiden? Vare inte så att Antikens tankar var tillbaka? Eller de kanske inte gällde synen på människan. Fast ifs. Det var ju en snubbe från antiken som påstod att kvinnan var en ofullständig man. MEN biologisk vetenskap har ju bevisat att alla män har en gång varit kvinnor. Det kan ju visserligen användas som ett argument om att de är fullständiga men aja nu handlar inte det här inlägget om det. Utan om synen på människokroppen.
Innan medeltiden var kroppen en fin skapelse inget syndigt och fult! Men nu, nu är strängt allvarsamt att visa sig någorlunda lättklädd. Vilket jag anser som kränkande! Man ska väl få vara fri att visa sig om man vill? Eller är jag helt bakom flötet? Vad är det som är så fel med att tycka om sin kropp och vill visa upp den för människor?
kyrkan och dess religoner. Kristendomen, en av de flertal dubbelmoraliska religionerna: "Gud har skapat oss av sin avbild. Men skyl dig människa ty det är syndigt att visa upp dig!" Så man får inte visa upp vilken vacker kropp Gud har?
Vem var det egentligen som kom på att människan var en syndig varelse? Att det var syndigt att visa upp sig?
Det måste ha varit en riktigt ful Påve. Eller munk. Som levde i celibat just för att han aldrig fick sig nått. Därför förbjod han alla andra, när han väl fick makten att göra det, att visa sig. Dels för att han blev kåt på kvinnorna han såg. Eller männen. Men ingen på honom. Japp så måste det ha varit. För hur sjutton kom man annars på en sån knäpp regel?

Sen är det visst många som menar att man kränker andra genom att visa sig. Kränker hur menar dem? Visst kan det kännas lite chockerande om man råkar ut för en blottare. MEN hur blev han blottare i första taget? VA?
Jag försår inte hur man kränker andra genom att visa upp sig själv. Personen ifråga kanske inte känner sig lika snygg personen som visade upp sig i den där tidningen. Och många anser att det är objektifierande att göra nått sånt. Vissa menar att det bara är porr. Men nej. Det är bara skönhet. Männsklig skönhet.

Så min revolutionsidè:
Låt oss bli den avklädda generationen! Vi kan börja i sakta takt så att vi inte skrämmer folk till hjärtattack. Länka det här eller
Hanna's inlägg i eran blogg och lägg sedan upp en bild med en lättklädd avbild av Gud. (nämligen dig) Och märk inlägget med Revolution(eller motgång kanske?) mot Medeltida tankar.

Låt oss få bort de medeltida tankarna!
Nu är mina meningar ett väldans hopkok av alla mina tankar i huvudet, men jag hoppas att ni förstår vad jag menar! Det kanske inte direkt en revolution men kom bara inte på nått annat sätt att namnge det. Om ni kan komma på en bättre idé om hur vi ska kalla det kom fram med det istället för att sitta tyst där!
(hm.. kanske "Rörelse"? "klubb"? "motgång"?)
JA motgång! Låter inte det bra? (La till det i efterhand i både rubriken och vid  "märk inlägget...") taha

Är ni med mig?


Borde kanske lägga in mitt bidrag här. men det blir så pinsamt om ingen mer är med..
men WTF.



Här är en mer avklädd bild av mig. Och jag sa faktiskt vi får ta det sakta
!
ville inte ha den större. Deal with it!
(jag hade så fula trosor på bilden that's why)

RSS 2.0