Skoldag nr1
Jag minns första skoldagen. Dendär dagen jag skulle börja ettan. Inte lilla ettan utan stora. Gymnasieettan.
Förväntningarna. De stora fövräntningarna på att få en nystart i sitt liv. Att få börja om på nytt efter de jobbiga högstadie åren.
Ett nytt liv blev det. Många nya vänner. Annorlunda erfarenheter än tidigare. Men förväntningarna blev inte tillfredställda. Jag hoppades på mycket musik trots att jag inte började estetklassen utan sam/musik.
Jag minns en gång. För ett år sen ungefär. Vi fick drama istället för musik. Och många böjade klaga som gamla kärringar. Jag tyckte att vi kunde ta tillfälle i akt och lära oss om vad vi klarar av att utföra i grupp och indivuellt på scen sen för framtiden. Det var en jättebra chans att lära sig mer om vad man vågar och inte vågar visa.
Men vi fick sång lektion istället. Min gamla pianolärare som undervisare. Det var bradet med. För alla dessa lektioner lärde med sång lärde mig efter mycket gnatande att träffa fler toner. Jag sjunger säkert fortfarande falskt som en såg mot en järnstång. Men det gör mig inte så mycket eftersom att jag ändå kan läsa noter och har lätt för att lära mig många nya instrument.
Det har nu gått ett och ett halvt år sen den första skoldagen på folkunga.
Ett och ett halvt år. Och jag trivs fortfarande så bra man möjligt vis kan,med tidiga mornar och jobbigt uttråkande lektioner.
Ett och etthalvt år. Halva gymnasiet. Hur ska jag klara mig efter andra halvan?
Förväntningarna. De stora fövräntningarna på att få en nystart i sitt liv. Att få börja om på nytt efter de jobbiga högstadie åren.
Ett nytt liv blev det. Många nya vänner. Annorlunda erfarenheter än tidigare. Men förväntningarna blev inte tillfredställda. Jag hoppades på mycket musik trots att jag inte började estetklassen utan sam/musik.
Jag minns en gång. För ett år sen ungefär. Vi fick drama istället för musik. Och många böjade klaga som gamla kärringar. Jag tyckte att vi kunde ta tillfälle i akt och lära oss om vad vi klarar av att utföra i grupp och indivuellt på scen sen för framtiden. Det var en jättebra chans att lära sig mer om vad man vågar och inte vågar visa.
Men vi fick sång lektion istället. Min gamla pianolärare som undervisare. Det var bradet med. För alla dessa lektioner lärde med sång lärde mig efter mycket gnatande att träffa fler toner. Jag sjunger säkert fortfarande falskt som en såg mot en järnstång. Men det gör mig inte så mycket eftersom att jag ändå kan läsa noter och har lätt för att lära mig många nya instrument.
Det har nu gått ett och ett halvt år sen den första skoldagen på folkunga.
Ett och ett halvt år. Och jag trivs fortfarande så bra man möjligt vis kan,med tidiga mornar och jobbigt uttråkande lektioner.
Ett och etthalvt år. Halva gymnasiet. Hur ska jag klara mig efter andra halvan?
SnickSnack
Trackback
